Diamantguiden
Här får du lära dig allt från hur en diamant bedöms och värderas, till vilken roll den internationellt erkända organisationen GIA spelar för att säkerställa kvalitet och transparens på marknaden. Oavsett om du planerar att köpa din drömförlovningsring eller bara vill fördjupa dig i ädelstenarnas värld är detta din guide till att förstå vad som verkligen skiljer en diamant från en annan och varför den har ett specifikt pris.
Innehållsförteckning
Gemological Institute of America (GIA)
Gemological Institute of America (GIA) är ett ideellt, icke-vinstdrivande institut grundat 1931 i Carlsbad, Kalifornien. GIA är världens ledande auktoritet på diamanter, färgade ädelstenar och pärlor, och deras uppdrag är att skydda både köpare och säljare genom att ta fram objektiva, transparenta bedömningsstandarder via forskning, utbildning och laboratorietjänster. Ett GIA-certifikat anses vara det bästa av certifikaten för diamanter.
De fyra C:na för diamanter
År 1953 lanserade GIA sitt internationella diamantbedömningssystem och definierade de fyra grundläggande kvalitetskriterierna, ofta kallade de “4 C:na”:
Carat (Vikt)
Misstas ofta för storlek. Carat mäter dock diamantens vikt. 1 Carat (ct) motsvarar 0,2 gram. Vikt är ofta det första man ser på prislappen, men det är bara en del av helheten.
Cut (Slipning)
Beskriver hur väl diamanten är slipad – proportioner, facetter och symmetri avgör hur mycket ljus som reflekteras och därmed hur mycket den “gnistrar”.
Clarity (Klarhet)
Bedömer förekomsten av inneslutningar eller ytfel, från FL (flawless, helt felfri) till I (inclusive, med synliga defekter). Ju renare, desto mer sällsynt och värdefull.
Color (Färg)
Graderar från D (helt färglös) till Z (ljusgul eller brun ton). De helt färglösa diamanterna är de mest ovanliga och eftertraktade.
Med dessa fyra kriterier som utgångspunkt kan du på ett objektivt sätt jämföra och välja den diamant som bäst motsvarar din smak och budget. För den som vill fördjupa sig ytterligare kommer vi även att gå igenom andra egenskaper som polering, fluorescens, symmetri, certifierande laboratorium, mått och vinklar samt avsluta med strategier i dina val för att få mest diamant för pengarna.
Carat (Vikt)
Carat är den enhet som används för att ange en diamants vikt. Ordet “carat” härstammar från karobfröets vikt som under antiken användes som standardvikt för diamanter och andra ädelstenar. 1 carat (ct) motsvarar 200 milligram, det vill säga 0,20 gram. Även om carat anger vikt, korrelerar det ofta med diamantens storlek och används i folkmun för att ange diamantens storlek.
Så ska du tänka kring Carat
Exponentiell prissättning
Priset per carat ökar inte linjärt; det stiger exponentiellt ju närmare de klassiska brytpunkterna (0,50; 1,00; 1,50 ct) man kommer. Det betyder att en 2 ct diamant är inte dubbelt så dyr som en 1 ct sten utan kan vara upp till 3-4 gånger dyrare.Prisskutt vid brytpunkter
En diamant på strax under 1 ct är ofta betydligt billigare per ct än en på exakt 1,00 ct. Samma fenomen gäller kring 0,5 ct, 1,5 ct, 2,0 ct osv. Välj därför hellre 0,90–0,97 ct i stället för 1,0 ct då det blir signifikant billigare.Stor betyder inte alltid bättre
En välskuren 0,75 ct kan ge mer briljans än en dålig 1,00 ct. Fokusera därför på en bättre slipningsgrad även om det leder till en något mindre diamant.
Cut (Slipning)
Slipning är den egenskap som bäst framhäver diamantens skönhet. Den definierar hur stenen fångar, reflekterar och sprider ljus, och blir därmed avgörande för briljans, eld (fire) och scintillation (gnistrande sken). Observera att slipning endast graderas för rundslipade diamanter.
Vad är slipning?
Slipning handlar om hantverket bakom formen. Det anger förhållandena mellan diamantens olika anatomiska delar. När du hör termer som brightness, scintillation och fire, beskriver de just hur skickligt slagen en diamant är:
Brightness: hur mycket vitt ljus stenen reflekterar tillbaka till betraktaren.
Scintillation: de små gnistor som uppstår när du vrider diamanten, ett spel mellan ljusa och mörka områden.
Fire: hur diamanten bryter vitt ljus i regnbågens alla färger, det färgsprakande skenet.
En väl slipad diamant fångar och “hanterar” ljuset på ett optimalt sätt.
Skillnaden mellan form (shape) och slipning (cut)
De vanligaste former på diamanter:
Det är viktigt att skilja mellan form och slipning:
Form beskriver konturen eller siluetten på diamanten – rund, oval, prinsess, smaragd (emerald), päronformad, hjärtformad med mera.
Slipning beskriver hur stenen är utformad i sin helhet i form av vinklar mellan olika delar och proportioner.
Till exempel kan två runda diamanter (samma form) ha helt olika cut-kvaliteter: en med perfekta proportioner som maximerar ljusets återkastning, och en med mindre noggranna vinklar som låter ljuset “läcka ut” ur sidorna.
Standardiserade slipgrader för rund brilliant
Endast rund briljantslipning (längst till vänster i bilden ovan) har ett internationellt accepterat standardiserade mått enligt GIA (Excellent, Very Good, Good, Fair, Poor). AGS (American Gem Society) och IGI (International Gemological Institute) har ytterligare ett steg ovan Excellent vilket är Ideal. Måtten för dessa stenar är ytterligare snävare för att ge maximal ljusåterspegling. Den runda briljantslipningen har exakt 58 facetter (eller 57 om kupletten saknas) med väletablerade proportioner:
- Table (Bord) – Den största slipade fasetten längst upp på diamanten. Bordets storlek anges i procent.
- Crown (Krona) – Den övre sluttande delen från bordet ner till rondisten.
- Girdle (Rondist) – den tunna kanten som delar kronan och paviljongen
- Pavilion (Paviljong) – Den nedre delen av diamanten som börjar vid rondisten och slutar vid kuletten (diamantens spets).
- Culet (Kulett) – liten facett i spetsen, ofta mycket liten eller obefintlig
- Diameter – Den slipade stenens bredd på sitt bredaste ställe.
- Depth (Djup) – Den procentuella höjden i förhållande till diamantens diameter.
- Crown Angle (Kronans vinkel)
- Pavilion Angle (Paviljongens vinkel)
Dessa proportioner är avgörande: om de är för djupa eller för grunda påverkas ljuset negativt och stenen verkar mörk eller matt. Dessa mått står angivet på varje rund briljantslipad diamants certifikat.
Fancy shapes: när standardisering saknas
Alla andra former än rund briljantslipning kallas fancy shapes eller “fancy cuts”.
Eftersom dessa former inte har universellt standardiserade facettsättningar ges inga officiella cut-grader. I stället bedömer experter varje sten utifrån proportioner, symmetri och polering, ofta kompletterat med diagram och bilder för att visa ljusprestandan.
Proportionernas betydelse
Det finns nästintill obegränsade kombinationer av proportioner i en rund briljantslipad diamant. Varje liten variant ändrar hur ljuset bryts och reflekteras. Proportioner som påverkar cut-kvaliteten är bland annat:
Kronans höjd och paviljongens djup
Tableprocent – storleken på bordet i förhållande till diamantens diameter
Total djupprocent – diamantens totala djup i förhållande till dess diameter
Rondistens tjocklek
Även små avvikelser i en eller två procentenheter kan göra stor skillnad. Men det finns alltid ett spann inom varje cut-grade: “Very Good” kan inkludera proportioner som varierar något, vilket ger utrymme för individuell smak. Vissa köpare kan till exempel föredra en något större table för ett öppnare ansikte (face-up), medan andra värdesätter intensivt fire vid högre paviljogndjup.
Så ska du tänka kring cut
Slipningen är själva hjärtat i diamantens skönhet och därför den viktigaste egenskap när du väljer en diamant. När du planerar ditt köp, lägg extra tid på att jämföra cut-grader. En mindre diamant men med bättre slipningsgrad kan uppfattas vackrare än en större sten med sämre slipning.
Clarity (Klarhet)
Vad är klarhet?
Klarhet beskriver hur “ren” en diamant är och mäts utifrån antalet, storleken, placeringen och typen av naturliga defekter. Eftersom diamanter bildas under högt tryck och temperatur djupt under jordens yta, uppstår ofta små kristaller, sprickor eller luftblåsor som fångas in i diamanten. Det finns två typer av defekter:
Inclusions (Inklusioner): Inneslutningar som finns inuti diamanten, t.ex. kristaller av andra mineraler eller sprickor.
Blemishes: Ytdefekter som repor, skav eller små hak på ytan.
Ju färre och mindre defekter, desto högre klarhet och därmed högre pris.
GIA:s klarhetsskala
Den mest erkända standarden för klarhetsbedömning är GIA (Gemological Institute of America). Nedan följer en översikt av deras skala, från högsta klarhet till lägsta:
| Grad | Förkortning | Beskrivning |
|---|---|---|
| Flawless | FL | Inga synliga inklusioner eller blemishes vid 10× förstoring. |
| Internally Flawless | IF | Inga inklusioner, endast mycket små ytliga blemishes vid 10× förstoring. |
| Very, Very Slightly Included 1 | VVS1 | Mycket svåra att se inklusioner även vid 10× förstoring. |
| Very, Very Slightly Included 2 | VVS2 | Lättare att upptäcka än VVS1, men fortfarande mycket små. |
| Very Slightly Included 1 | VS1 | Små inklusioner som är svåra att hitta vid 10× förstoring. |
| Very Slightly Included 2 | VS2 | Inklusioner som är något lättare att upptäcka än VS1. |
| Slightly Included 1 | SI1 | Inklusioner som kan ses vid 10× förstoring och ibland med blotta ögat. |
| Slightly Included 2 | SI2 | Inklusioner som ofta syns med blotta ögat. |
| Included 1 | I1 | Inklusioner tydligt synliga för blotta ögat, som kan påverka diamantens hållbarhet. |
| Included 2 | I2 | Mer omfattande inklusioner, påverkar både utseende och styrka. |
| Included 3 | I3 | Stora och många inklusioner, ger ett grumligt eller ojämnt intryck. |
Inklusionernas påverkan på glans och hållbarhet
Inklusioner kan hindra ljusets passage i diamanten, vilket minskar dess gnistrande effekt. Ju färre defekter, desto skarpare och mer livfullt sken. Stora eller djupa inklusioner kan göra diamanten mer spröd och öka risken för sprickor vid slag eller tryck.
Så ska du tänka kring klarhet
Att välja klarhetsgrad handlar om balans mellan skönhet och budget:
FL–IF: Extremt sällsynta och dyra. För dig som vill ha absolut perfektion.
VVS–VS: Utmärkt val om du vill ha hög kvalitet till något lägre pris än FL/IF. VS2 är det mest prisvärda alternativet för ögat ej synliga inklusioner.
SI1–SI2: Mycket prisvärda. Ofta kan defekterna endast ses med lupp och ger mycket god visuell klarhet.
I1–I3: Budgetvänliga, men defekterna syns ofta utan förstoring. Mindre lämpliga för stora stenar som ska bäras dagligen.
Color (Färg)
Färggraden har stor betydelse för diamantens visuell attraktionskraft och prisbildning. GIA har satt standarden för färgsättning av diamanter med ett bokstavssystem som start på D (helt färglös) och slutar på Z som är tydligt gulaktig.
Varför spelar färgen roll?
Även om diamanter ofta förknippas med ett kristallklart, “färglöst” utseende, har de nästan alltid en svag ton av gult eller brunt. Ju närmare “färglöst” en diamant är, desto mer reflekterar den vitt ljus och ger maximal briljans och eld (the fire).
Vita nyanser: Optimalt är helt färglösa diamanter, som låter ljuset passera rakt igenom utan att dämpas.
Färgade toner: I varmare toner (svagt gulaktiga eller bruna) kan ljusets spektrum brytas något, vilket kan ge en aning dämpad glans.
Det finns också så kallade fancy color-diamanter i starkare nyanser av gul, rosa, blå, grön eller andra färger – dessa bedöms enligt en helt annan skala och prissätts utifrån färgstyrka och -mättnad.
GIA:s färgskala för vita diamanter
GIA delar in vita diamanter i en skala från D (absolut färglös) till Z (tydligt gul/brun ton):
| Grad | Beskrivning |
|---|---|
| D–F | Färglösa: Extremt sällsynta, högsta ljusreflektion. |
| G–J | Nästan färglösa: Mycket svaga toningar som oftast bara syns i sidoprofil. |
| K–M | Svagt gul/brun: Synlig toning, särskilt i större stenar. |
| N–R | Mycket svagt färgade: Tydlig gul/brun toning. |
| S–Z | Måttligt färgade: Stark gul/brun ton. |
Så påverkar färg utseende och pris
Visuell briljans: Färglösa diamanter (D–F) reflekterar och bryter ljus allra bäst, vilket ger maximal “fire” och gnista.
Mättnad: Med ökande färgton (K och nedåt) kan stenen upplevas något mindre livfull. Sammantaget är skillnaden mellan D och G mycket liten för det blotta ögat, särskilt i väl slipade stenar.
Pris: D–F-diamanter är dyrare per karat på grund av sin sällsynthet. Från G till J är priset betydligt mer fördelaktigt medan du fortfarande får nästan färglöst intryck.
Fancy Color: När färg är allt
Utöver vita diamanter finns de fancy color-varianterna, där färgen är själva attraktionen:
Färgstyrka: Ju djupare och mer mättad ton, desto högre värde.
Vanliga nyanser: Gul, blå, rosa, grön, orange och röd.
Certifiering: Fancy color-diamanter graderas av GIA utifrån hue (nyans), tone (lätt–mörk) och saturation (mättnad).
Här handlar det inte om “nästan färglöshet”, utan om att hitta en perfekt, stark färgton som talar till dig.
Så ska du tänka kring färg
Bestäm din budget
Räkna med att färglösa diamanter (D–F) kostar 20–40 % mer än G–I-klassen.Färg beroende på metall i ringen
I smyckesinfattningar kan metallfärg påverka hur diamantens nyans uppfattas. Gula guldinfattningar döljer lättare svaga gultoner, medan vitguld eller platina kan framhäva dem. Det betyder att till vit metall bör du välja vitare färger medan till gul metall kan du välja en något gulare färg utan att det ser för gult ut.Jämför sida vid sida
Om möjligt, titta på D, G och I i samma karat och slipning – skillnaderna kan vara små i det dagliga ljuset.Välj en bra slipning
En välslipad diamant kan ge illusionen av högre färgklass genom effektiv ljusåtergivning.Sammanfattningsvis
En sten med färgen G-I ger bäst värde för pengarna.
Polish (Polering)
Efter att slipningen (cut) bestämt diamantens proportioner och symmetri, avgör polish hur slät och fri från slipspår ytan är. En välpolerad diamant reflekterar ljuset optimalt och visar maximal briljans.
Vad är polering?
Polering beskriver hur noggrant sliparen har bearbetat diamantens yta. Under slipningen kan det uppstå mikroskopiska repor och slipspår (polish-defekter) som stör ljusets passage. De vanligaste felen är:
Polish lines: Lätta slingrande repor efter slipsteg.
Brusher marks: Små märken som uppstår när diamanten roterar mot slipverktyget.
Pits och naturfacet: Mindre gropar eller kvarblivna natural-ytor.
Ju renare yta, desto bättre reflektion och skarpare gnista.
GIA:s skala för polering
GIA graderar polish på en femgradig skala:
| Grad | Förkortning | Beskrivning |
|---|---|---|
| Excellent | EX | Nästan fullkomligt fri från polish-defekter, maximal ljusreflektion. |
| Very Good | VG | Små, knappt synliga defekter som inte påverkar glansen vid normalt betraktande. |
| Good | G | Några synliga defekter under lupp, med mindre inverkan på ljusets spridning. |
| Fair | F | Synliga repor eller märken med blotta ögat under vissa vinklar; viss mathet i glansen. |
| Poor | P | Betydande defekter som påverkar skärpan och briljansen; ej rekommenderat vid investering. |
Polishens påverkan på ljus och glans
Briljans: En välpolerad yta låter ljuset studsa internt och reflekteras ut, vilket ger diamantens karakteristiska gnista. Defekter i ytan kan slå sönder ljusstrålarna och ge en diffus eller matt yta.
Eld (fire): Dispersionen av ljus i regnbågsspektrum (eld) präglas av en slät yta som bryter ljuset utan avvikelser.
Skärpa (scintillation): Kontraster mellan ljusa och mörka partier förstärks när ytan är oskadad.
Kort sagt, polish är det sista steget för att förvandla rätt proportioner (cut) till maximal visuell effekt.
Så ska du tänka kring polering
Att prioritera polish handlar om att satsa på oskadad yta utan att överbetala:
EX/VG: Rekommenderas för finare smycken och investeringar. EX-polish ger full valuta för slipningens proportioner, medan VG ofta är svår att skilja från EX med blotta ögat.
G: Acceptabel om du vill spara något mot EX/VG, men se upp för synliga defekter under lupp.
F/P: Inte att rekommendera för vardagsbruk eller större stenar – risken för matt yta och missat ljusspel är stor.
Symmetry (Symmetri)
Vad är symmetri i en diamant?
Symmetri avser hur väl diamantens fasetter är placerade, riktade och formade i förhållande till varandra och diamantens mittpunkt (crown och pavilion). Små avvikelser i fasettvinklar, skärningslinjer eller orientering kan leda till:
Ojämn ljusfördelning, där ljus “läcker” ut i fel riktningar.
Minskad briljans, eftersom inte allt ljus studsar tillbaka mot ögat.
Oregelbundna scintillationsmönster, som kan ge en obalanserad upplevelse av gnista.
GIA:s gradering av symmetri
GIA bedömer symmetri med följande kriterier, alla baserade på visuell luppinspektion vid 10× förstoring:
| Grad | Förkortning | Beskrivning |
|---|---|---|
| Excellent | EX | Nästan fullkomligt exakt fasettplacering: vinkelavvikelser under 1/100 av en grad. |
| Very Good | VG | Mycket god symmetri med minimala felkällor som är svåra att upptäcka utan lupp. |
| Good | G | Få synliga fel vid lupp, men små ojämnheter som kan påverka ljusreflektion svagt. |
| Fair | F | Kontrollbara avvikelser som kan begränsa ljusåtergivningen och göra gnistan ojämn under vissa vinklar. |
| Poor | P | Betydande fasett-fel som syns utan förstoring och kraftigt begränsar briljans och eld. |
Varför symmetri spelar roll för ljusspelet
Ljus
Perfekt symmetri säkerställer att ljuset som kommer in i diamanten reflekteras och återvänder mot ögat. Små vinkelskillnader kan göra att ljuset sprids åt sidan eller “läcker” ut i paviljongen.Eld (fire)
Dispersionen – regnbågsfärgerna som syns i en diamant – kräver exakta fasettvinklar. Hög symmetri ger jämn spridning av färgspektrumet.Scintillation
Gnistan i form av små ljusblinkar uppstår av kontrasten mellan ljusa och mörka ytor. Symmetriska fasetter skapar ett jämnt mönster av blinkningar vid rörelse
Symmetri kontra slipning och polering
Slipning definierar diamantens proportioner (t.ex. bord, paviljongdjup, total höjd).
Polering avgör hur slät varje fasett är.
Symmetri kontrollerar hur exakt de slipade fasetterna är placerade.
Exempel: Två diamanter kan ha identisk slipning (”Excellent“), men om den ena har Excellent symmetri och den andra Good symmetri kommer den förstnämnda att upplevas som mer livfull och jämn i sitt ljusskådespel.
Fluorescence (Fluorescens)
Det är omdebatterat och finns inte konsensus avseende hur fluorescens påverkar en diamant visuellt. Däremot är det ett faktum att diamantmarknaden värderar låg fluorescens högre. Enligt en studie från GIA avger ca 25-35% av naturliga diamanter en mjuk färg (oftast blå) när de utsätts för UV-ljus (t.ex. solljus). När UV-ljuset försvinner slutar diamanten att avge färgen. GIA graderar fluorescence i fem nivåer:
- None – ingen fluorescens
- Faint – svag, knappt märkbar
- Medium – tydlig under starkt UV-ljus
- Strong – mycket synlig
- Very Strong – extremt tydlig
Påverkan på färguppfattning
- I–M/N-färgade diamanter: Blå fluorescens kan få svagt gulaktiga stenar att se vitare ut, vilket ibland ger dem ett högre pris per carat.
- D–H-färgade diamanter: Traditionellt anses stark blå fluorescens mindre önskvärt, då vissa tror att stenen kan se “dimmaaktig” ut.
Orsak till “dimma”
Fluorescens orsakar inte i sig dimma; den kan däremot förstärka redan förekommande ljusspridande defekter (som är mycket ovanliga, under 0,2 % av fallen). I normala fall påverkas inte transparensen.
Vad ser den genomsnittlige betraktaren?
I GIA:s studier kunde vare sig experter eller lekmän konsekvent urskilja skillnad mellan fluorescerande och icke-fluorescerande diamanter under dagsljus. Sammanfattningsvis får du en billigare sten om den har hög fluorescens.
Så ska du tänka kring fluorescens
Du får en billigare diamant ju högre fluorescens den har. Om du har en sten som i färgskalan ligger något utanför D-H kan högre fluorescens få den att se vitare ut. En sten i den övre vita färgskalan (D-H) kan i vissa mycket sällsynta fall se dimmigare ut om den har hög fluorescens.
Naturlig eller labbodlad diamant?
När du letar efter en diamant, oavsett om det är till en förlovningsring, ett smycke eller en investering, stöter du ofta på två alternativ: naturliga diamanter och labbodlade diamanter. På ytan ser de likadana ut – men deras ursprung, pris och känslomässiga värde kan skilja sig åt. Här får du en tydlig jämförelse för att hjälpa dig fatta ett välgrundat beslut.
Hur de skapas
Naturliga diamanter har bildats under miljarder år djupt nere i jordskorpan under extremt tryck och höga temperaturer. De bryts sedan från gruvor runt om i världen.
Labbodlade diamanter skapas i laboratorier med avancerad teknik som efterliknar de naturliga förhållandena. Processen tar bara några veckor, men resultatet är kemiskt och optiskt identiskt med en naturlig diamant. Det är omöjligt att skilja mellan en naturlig och en labbodlad diamant med blotta ögat.
Utseende och kvalitet
Båda typerna är visuellt identiska för blotta ögat och har samma briljans, klarhet och färg. Båda graderas av oberoende certifieringsinstitut (t.ex. GIA eller IGI) enligt de klassiska 4C: Carat, Cut, Clarity och Color.
Pris
Naturliga diamanter är generellt dyrare på grund av sällsynthet, kostnader för brytning och efterfrågan på marknaden.
Labbodlade diamanter kan kosta betydligt mindre än motsvarande naturlig diamant eftersom produktionen är mer kontrollerad och tillgången större.
Miljö och etik
Seriösa leverantörer av naturliga diamanter följer Kimberleyprocessen för att förhindra handel med konfliktstenar, men brytning påverkar fortfarande miljön.
Labbodlade diamanter har mindre direkt miljöpåverkan och inga risker för konfliktkoppling, även om energianvändningen i produktionen kan vara hög.
Andrahandsvärde
Naturliga diamanter har generellt ett bättre andrahandsvärde och anses ofta mer attraktiva för samlare och investerare.
Labbodlade diamanter har ett lägre andrahandsvärde och är mer av ett konsumtionsköp än en investering.
Känslomässigt värde
Det känslomässiga värdet är subjektivt.
Vissa uppskattar den naturliga diamantens historia och unika resa från jordens inre.
Andra föredrar en labbodlad diamant för dess modernitet, etik och prisfördelar.
| Ursprung | |
|---|---|
| Naturlig diamant | Labbodlad diamant |
| Bildas naturligt under miljarder år djupt i jordskorpan. | Skapas i laboratorium under kontrollerade förhållanden på några veckor. |
| Utseende & kvalitet | |
|---|---|
| Naturlig diamant | Labbodlad diamant |
| Identisk med labbodlad i färg, klarhet och briljans. | Identisk med naturlig i färg, klarhet och briljans. |
| Pris | |
|---|---|
| Naturlig diamant | Labbodlad diamant |
| Högre, på grund av sällsynthet och brytningskostnader. | 30–70 % lägre, tack vare effektiv produktion och större tillgång. |
| Miljöpåverkan | |
|---|---|
| Naturlig diamant | Labbodlad diamant |
| Högre, men seriösa leverantörer följer Kimberleyprocessen. | Lägre, men energianvändningen i produktionen kan vara hög. |
| Andrahandsvärde | |
|---|---|
| Naturlig diamant | Labbodlad diamant |
| Generellt högre och mer attraktivt för samlare. | Lägre och mindre intressant som investering. |
| Känslomässigt värde | |
|---|---|
| Naturlig diamant | Labbodlad diamant |
| Tradition, sällsynthet och unik historia. | Modernitet, etik och bättre pris. |
Vad ska jag välja?
Naturliga och labbodlade diamanter är identiska i utseende och kvalitet, men skiljer sig åt i ursprung, pris, miljöpåverkan och andrahandsvärde. Valet handlar ofta om vad som är viktigast för dig – tradition och sällsynthet, eller modern teknik och bättre pris.
Informativa videos
Den här videon går igenom carat, color och clarity samt ger tips på hur du ska tänka när du väljer carat på diamanten.
Den här videon djupdyker i den viktigaste egenskapen hos en diamant – nämligen cut. Den berör även polering, symmetri och fluorescens översiktligt.